Opiskelijalla omisti päivän opinnoille, joten ei-opiskelija päätti lähteä pyöräretkelle Terschellingiin. Koska sääennustus lupasi noin 5 astetta ja kovaa tuulta, oli alkuperäinen ajatus ajella paikallisbussilla (sähköisellä tietenkin), mutta matkailuneuvonnan mukava tyttö sanoi, että säähän on hyvä ja että hän tosiaankin pyöräilisi tällaisena päivänä.
Studeranden ägnade dagen åt studier, så icke-studeranden bestämde sig att åka på cykeltur till Terschelling. Med tanke på att prognosen var ca 5 grader med kraftig vind var den ursprungliga tanken faktiskt att åka lokalbuss (elektrisk såklart), men den trevliga tjejen på turistbyrån sa att vädret var bra och att hon minsann skulle cyklat en dag som denna.
Terschelling on yksi Alankomaille kuuluvista Friiseinsaarista - helpoimmin sinne pääsee lautalla Harlingenista. Ennen saapumistaan West-Terschellingin kylään lautta kulkee yli Vattimeren luonnonsuojelualueen, joka on vuodesta 2009 lähtien kuulunut Unescon maailmanperintöluetteloon. Kesäisin saarta suosivat lähinnä hollantilaiset ja saksalaiset turistit, joita paikalle houkuttelevat myös valtavat valkoiset hiekkarannat. Atlantinpuoleiset rannat ja aallot ovat todella upeita myös lokakuussa.
Terschelling är en av de frisiska öarna som tillhör Nederländerna - man kommer enklast dit med färja från Harlingen. Färjan går över Vadehavets djur- och naturreservat som sedan 2009 är på Unescos världsarvslista, och anländer till byn West-Terschelling. På somrarna är det ett populärt turistmål för främst holländska och tyska turister som även lockas av enorma vita sandstränder. Stränderna och vågorna på atlantsidan är verkligen fantastiska även i oktober.
Kävelyretki rannalla oli hyvä päättää lämmittelyyn rantaravintolassa kamiinan ja meriahven au beurre blanc -lounaan äärellä. Sitten olikin jo aika kääntyä takaisin satamaa kohti. Kun on polkenut puoli päivää vastatuuleen, on tosi kiva lasketella leppoisasti myötätuuleen. Itäpuolella saarta pyörätie kulkee meren rantaa pitkin ja tarjoaa näkymän jättikokoiseen all-you-can-eat-noutopöytään, jonka vetäytyvä vuorovesi kattaa valtavalle lintujoukolle. Eipä ihme, että ne tulevat aina takaisin!
Efter promenad på stranden kunde man värma upp sig i en restaurang med kamin och lunch med havsaborre au beurre blanc. Sedan var det dags att vända tillbaka. Efter en halvdag på cykel i motvind var det skönt med vinden i ryggen tillbaka till hamnen. På östra sidan cyklar man på kanten av havet och kan se massor av fåglar ta del av den gigantiska all-you-can-eat-buffé som dukas fram när tidvattnet drar sig tillbaka. Man kan förstå att de alltid kommer tillbaka!
Studeranden ägnade dagen åt studier, så icke-studeranden bestämde sig att åka på cykeltur till Terschelling. Med tanke på att prognosen var ca 5 grader med kraftig vind var den ursprungliga tanken faktiskt att åka lokalbuss (elektrisk såklart), men den trevliga tjejen på turistbyrån sa att vädret var bra och att hon minsann skulle cyklat en dag som denna.
Terschelling on yksi Alankomaille kuuluvista Friiseinsaarista - helpoimmin sinne pääsee lautalla Harlingenista. Ennen saapumistaan West-Terschellingin kylään lautta kulkee yli Vattimeren luonnonsuojelualueen, joka on vuodesta 2009 lähtien kuulunut Unescon maailmanperintöluetteloon. Kesäisin saarta suosivat lähinnä hollantilaiset ja saksalaiset turistit, joita paikalle houkuttelevat myös valtavat valkoiset hiekkarannat. Atlantinpuoleiset rannat ja aallot ovat todella upeita myös lokakuussa.
Terschelling är en av de frisiska öarna som tillhör Nederländerna - man kommer enklast dit med färja från Harlingen. Färjan går över Vadehavets djur- och naturreservat som sedan 2009 är på Unescos världsarvslista, och anländer till byn West-Terschelling. På somrarna är det ett populärt turistmål för främst holländska och tyska turister som även lockas av enorma vita sandstränder. Stränderna och vågorna på atlantsidan är verkligen fantastiska även i oktober.
Kävelyretki rannalla oli hyvä päättää lämmittelyyn rantaravintolassa kamiinan ja meriahven au beurre blanc -lounaan äärellä. Sitten olikin jo aika kääntyä takaisin satamaa kohti. Kun on polkenut puoli päivää vastatuuleen, on tosi kiva lasketella leppoisasti myötätuuleen. Itäpuolella saarta pyörätie kulkee meren rantaa pitkin ja tarjoaa näkymän jättikokoiseen all-you-can-eat-noutopöytään, jonka vetäytyvä vuorovesi kattaa valtavalle lintujoukolle. Eipä ihme, että ne tulevat aina takaisin!
Efter promenad på stranden kunde man värma upp sig i en restaurang med kamin och lunch med havsaborre au beurre blanc. Sedan var det dags att vända tillbaka. Efter en halvdag på cykel i motvind var det skönt med vinden i ryggen tillbaka till hamnen. På östra sidan cyklar man på kanten av havet och kan se massor av fåglar ta del av den gigantiska all-you-can-eat-buffé som dukas fram när tidvattnet drar sig tillbaka. Man kan förstå att de alltid kommer tillbaka!
Comments
Post a Comment